Vi r alla ett!
Vi r alla ett!Vi r alla ett!

fredag 16 januari 2009

Fred! Fred! Fred!


Det var nog ett svagt ögonblick när jag sa att jag skulle lägga över Metrobloggen hit.
:-) Men här kommer ett inlägg till och jag vidhåller: Det vi fokuserar på får vi mer av!

Förmodligen bidrar jag till eländet bara genom att nämna det en gång till.
Förlåt! Förlåt! Förlåt!
Kompenserar med en envis rubrik och en meningsfull bild!

Ska man blogga om världens galenskap?

Eller skall man satsa på kärlek? Jag har låtit bli att läsa en rad om eländet. Vad skulle det göra för att hjälpa freden? Att läsa om kriget? Om hatet och våldet? Nej, jag tror på att ta del av det ur ögonvrån och sedan med alla sin kraft ägna sin energi åt något kärleksfullt FÖR FRED OCH HARMONI istället för mot någonting alls. Alltid FÖR! ALLTID FÖR!!!!
Skrivet av SpiritSings 28 december 2008 klockan 18:09

Kommentarer

Tja... Vad gäller eländet på Gaza så kan man ju läsa om det och blogga om det och fundera över hur väl det illustrerar tesen om det du skrev tidigare till exempel... om valet mellan att ha rätt eller att vara lycklig.
Israel-Palestina är en klassisk sandlådekonflikt. "Jag hade den först!" "Ja men du hade ju lagt den ifrån dig!" "Ja men jag tänkte leka med den SEN!"
Hur ofta löser man en sådan konflikt genom att rättvisefrågan benas ut? Gråa hår och ett och annat eget blått öga, det är vad dagisfröknar får när de ger sig in i sådana diskussioner.
Kärnfrågan är: Ha rätt eller vara lycklig? Om man väljer det senare alternativet blir det möjligt att lösa konflikten. Jag upptäcker då att eftergivlighet och generositet ger ett bättre resultat - för mig själv! Men bara om den är genuin; om jag ger för att få får jag inget tillbaka, det är det knepiga i kråksången.
Tes nummer två: det finns inget ont som inte för något gott med sig. (Än radikalare är den spanska varianten: "Det finns inget ont som inte kommer för något gott." Konflikten Israel-Palestina må vara ryslig, men är icke desto mindre - tror jag - det sätt som verkligheten (läs Gud) har för att lära de båda folken (och mänskligheten) vikten av att släppa taget. Att välja: intellektets primat (rättvisan) eller hjärtats (kärlek, tillit, förtröstan). Eftersom ingendera sidan tycks vara mogen att välja hjärtats väg fortsätter galenskapen... tills ren utmattning, så småningom, förmodligen tvingar båda parter att ge upp sitt envisa sandlådebeteende.
En respektlös beskrivning? Kanske det. Lidande ska man inte ta på för stort allvar. Lidande söker sympati, och flammar upp som elden, och förtär...
Skrivet av Mattias Sigurdsson 2009-01-02 kl 15:34

SpiritSings svarade 2 januari 2009 klockan 15:45:
Einsteins definition på galenskap: Att göra samma sak om och om igen och förvänta sig annorlunda resultat. Nog verkar de galna alltid! Jag tror det finns gott om plats för en NY sorts respektlöshet här! Håller alltså med dig. Den gamla är dom ju i full färd med att förverkliga intill tjatighet... :-/

2 kommentarer:

Mattias sa...

*S Du är rolig du, "en envis rubrik". Det var den ju onekligen, och bilden som sagt var underbar. Det är DEN vi behöver ha på näthinnan när vi talar om Gaza, inte brinnande matlager.
Tror du att det kommer att bli annorlunda nu när gammelmedia tappar makt och det (kanske) inte bli lika lukrativt med katastrofer?

SpiritSings eller Stella Scott, välj själv sa...

Ja, visst ger den hopp. Bra vibrationer. Värme i bröstet. :-)

Tja, det beror ju på. Människor är tillvända vid katastrofer. De biokemiska processerna i hjärnan vill ha sin "fix" och vad jag kan se är många rätt "nerdrogade". Har funderat på att blogga kring just det.

"Bitter, nyss-lämnad, ångestflata med ADHD, altzheimers och för många körda tentor för att kunna ta examen, bloggar om allt jobbigt i livet och sin anorektiska mormor"

OBS! att bloggens färg är ROSA och heter Majas hörna! MOAHHAHAHAHAHAHAHAH!

Nä, var jag grym nu? ;-)