Men skall det aldrig ta slut, detta rynk och pynk och rych och pych. Det fluff och piff och puff? Jag får skylla mig själv som ger mig ut i rean, men jag längtar så hett efter något nytt därute i affärerna. Ser jag en empireskärning till så kräks jag!
Försökte hitta en kraftigare kofta. Utan litet skärp, utan klockärm, utan vidd. Något som sitter åt lite runt min snygga figur och passar med en slips. Jo, det fanns några och då var de GRÅ! Men hallå! Jag vill inte ha grå, jag vill ha färg. Lila och havsturkos som är så poppis nu är underbara färger, men för den som vill ha en traditionellt kvinnligare färg måste urringningen vara mesigt rund, aningens rynkad och gärna ha några extra knappar till ingen nytta.
Herravdelningen? Hahahahaha! Jag är en liten nätt kvinna i storlek 36/38, som alltså ville ha färg. Men med armmuskler, så tjejskjortor/blusar är också svårt. En brud med volanger (Som jag alltså inte vill ha) har inte muskler!
Slutsats: När jag blivit tillräckligt rik skall jag beställa alla mina kläder. Jag ringer upp Jenny som älskar att sticka och ber henne göra mig MIN kofta i MIN färg och MIN modell. Jenny får bra betalt, skattade pengar, vi väljer givetvis ett garn av ekologisk kvalitet och häpp - ALLA NÖJDA! Jag fick min vara, Jenny fick göra det hon älskar mot betalning, och Moder Jord slipper rena sig från ytterligare kemikalier. Dessutom blev en ekologisk bonde, oavsett kön, gynnad någonstans på jorden.
Och så undrar folk varför man skall sträva efter att ha mer pengar än man "behöver"... ;-)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar